Krönikor
2006-08-19, Göteborg
EM i Friidrott 2006
Av Daniel Boman
2006-08-06
Så var EM veckan över i Göteborg, det är väl som det brukar vara. I börjar går tiden knappt framåt och sedan helt utan förvarning är veckan över. Så står man där efter 7 hårda och intensiva dagar på Ullevi och det är med en tomhet jag tog spårvagnen hem för sista gången i söndags.
Med 1370 aktiva från 48 nationer tävlande på Ullevi och med totalt över 300.000 människor på läktarna, känns det som en dröm att man faktiskt har fått vara med om detta evenemang. När man sedan hör de aktiva tacka och beundras av publiken, känns det extra kul att just jag har haft med ett finger med i spelen.
Personligen så har insikten hur det verkligen fungerar bakom kulisserna varit det mest intressanta, på min arbetsplats är det ibland svårt att ro ihop ett litet projekt på ett 20 tal personer. Men för att lyckas under ett EM krävs så mycket mer och det har verkligen Göteborg gjort!
Veckan kantrades av ett enormt kaus, men mitt i allt inferno av frågor och tankar har det flytet en stilla bäck. Denna bäck har varit lösningar och insikter som har varit nycken till framgång. Bäcken har varit mycket svår att upptäcka, det har helt enkelt varit för mycket i vägen. Men av någon anledning har man alltid lyckats ta sig ner till denna bäck och alla stora som små problem har helt enkelt bara löst sig.
Frågor som i det vardagliga livet, inte alls skapar några grå hår. Har helt plötsligt gått och blivit hur stora som helst, hur får man tag i en hammare? Uppgifter som denna fick jag några gånger under veckan och tro mig när jag säger det dessa problem har inte varit lätta att lösa.
För nästan alla utmaningar eller problem man stod inför, fanns det ett enkelt och ett svårt sätt att lösa uppgiften. Ville man lösa det snabbt och enkelt, tog man spårvagnen ner till Claes Ohlson och inhandlade de attiraljer som saknades. Men ville man ha lite med utmaning inför uppgiften, gav man sig ut på skattjakt inne på Ullevi. Det senaste alternativet, kunde vara mycket tidsödande och problematiskt. Troligen finns det ett dussin hammare inne på Ullevi, men problemet var just att kunna prata med rätt människor som kunde låna ur en hammare.
Höjdpunkten på hela veckan var helt klart att se Stefano Baldini springa hem Marathon, vilken löpare! 2:11:32 är en mycket bra tid, men att följa loppet var en sann glädje. Att höra speakern säga att tiden per km hade stagnerat ordentligt och att de endast sprang på 3.30 tider kändes kul med samtidigt lite ledsamt att höra.
För lite extra läsning om just denna Baldini kan ni göra på hans hemsida och för er vakna Allstars Runners löpare så har ni kanske sett bilden på Mr Baldini och mig
Skulle bara slutligen vilja tacka för mig, det har varit en otroligt lärorik vecka och har redan varit inne på Pekings OS sida och skall minsann skicka in en anmälan för vara volontär under OS i Peking 2008.
Mvh Daniel
Ps,
Ett extra tack till Peter Gustafsson, Anders Larsson och Hans Hultman som lät mig vara med!
Ds,
Inga kommentarer…